Foto: T. Mels

Landskapsanalys för vindkraft: allmänhetens tolkningar och värderingar

 

Docent Tom Mels

lektor i samhällsgeografi

Vindkraft är en lägesbunden resurs som ofta omges med subjektiva föreställningar kring dess landskapspåverkan. Negativa reaktioner som ”vi får vår utsikt förstörd” eller ”landskapet förfulas” är vanligt förekommande i samband med nya vindkraftverk. Sådana utsagor om landskapet är av central betydelse i opinionsbildningen och står ofta i kontrast till planerarens eller projektörens föreställningar. Det är angeläget för vindkraftsplaneringen att aktivt ta vara på dessa olika föreställningar i planeringsprocessen. Detta ligger också i linje med de formella krav som genom exempelvis PBL och MB ställs på samråd och en demokratisk dialog med medborgarna kring vindkraftsutbyggnad.

När det gäller vindbruk analyseras landskapet emellertid främst utifrån en mer specialiserad landskapsanalytisk metod. Den landskapsanalytiska metoden är av avgörande betydelse för en omsorgsfull lokalisering av nya vindkraftverk. Den klarlägger landskapets beskaffenhet (strukturer, element, lagligt identifierade kultur- och naturvärden) och stödjer kommunikation kring hur en utbyggnad bör ske. Samtidigt är en grundläggande utgångspunkt för vår projektidé att metoden behöver utvecklas vidare för att också kunna förstå, inkludera och bemöta det vardagliga perspektivet. En sådan metod kan hjälpa till att jämka ihop olika krav, tolkningar och intressen och att utforma passande lösningar som kan accepteras av så många involverade parter som möjligt.

Landskapsanalys har i relativt begränsad utsträckning använts för att studera och synliggöra vardagliga perspektiv på landskapet. Det är ett problem eftersom lokal acceptans inför ny vindkraft inte bara påverkas av gällande lagstiftning, faktamaterial kring landskapet, eller exploatörers och myndigheters perspektiv. Som recenta forskningsresultat har visat är inställningen till specifika etableringar i hög grad beroende av lokala värden. Att den ”vardagliga” värderingen av landskap är helt avgörande för opinionen kring nya eller ändrade landskapselement har visats i flera studier. Det har också i ett bredare perspektiv visat sig avgörande för markägares förhållande till hållbar utveckling. Dessutom är det med tanke på den befintliga lagstiftningen önskvärt att det lokala perspektivet uppmärksammas.

Föreliggande projekt ämnar lyfta fram, analysera och konkretisera medborgarens vardagliga landskapsuppfattning, med specifik inriktning mot vindkraftsetablering. Projektet vill därmed tillföra en för acceptansen avgörande dimension i den landskapsanalytiska metoden: att skapa en gemensam arena för kommunikation och dialog mellan lokalbefolkning, politiker, tjänstemän, projektörer och andra aktörer. Projektet kommer med utgångspunkt i en kunskapsöversikt, som i två delar samlar erfarenheter och insikter kring landskapsanalys i vindkraftsammanhang, att skapa en praktisk handledning för hantering och bemötande av allmänhetens landskapsvärderingar i planeringen.

 

Landskapsanalysens expertperspektiv

Landskapsanalys används ofta som grund för att planera och gestalta lägesbundna förändringar vid utbyggnad av vindkraft. En sådan analys innehåller vanligtvis en faktabaserad studie av landskapselement, skala, komplexitet, karaktär och strukturella drag. Resultatet kan i viss mån beskrivas som ett expertlandskap, som har rötter i akademiska perspektiv hämtade från landskapsarkitektur, ingenjörskonst, kulturhistoria, naturgeografi, osv. Inom landskapsanalys kallas detta ofta landskapets kunskaps-, dokument-, eller vetenskapliga värden. Liksom många akademiska perspektiv och planeringsdokument uppfattas detta av medborgarna många gånger som ett uttryck för ett ”uppifrån-perspektiv”, även om det i själva verket handlar om ett allmännyttigt samhälleligt, landskapsbegrepp. Även en närmare granskning av gällande lagstiftning (Lagtolken 2007) och policy-utveckling i och utanför Sverige kring landskapet, visar att det samhälleliga perspektivet är viktigt. Men för att kunna bedömma hur utveckling av vindkraft kan ske bör landskapsanalys också utveckla ett ”underifrån-perspektiv”. Den ska ta hänsyn till hur individer eller berörda grupper värderar landskapet. Enligt Boverket bör en helhetssyn på landskapet följaktligen inkludera frågor kring hur de berörda ”uppfattar, använder och värderar landskapet” för att kunna starta ”en process som kan ge landskapsanalysen större legitimitet och trovärdighet” (Boverket 2008, 32). Formellt ingår dessa kvaliteter i landskapets s.k. upplevelsevärden. Det kan handla ”om känslor av igenkännande, nyfikenhet, beundran, hemkänsla, exotism, osv. Upplevelsevärdena är individuella – olika människor upplever landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap intressen och förväntningar på sin omgivning. Upplevelsevärdena är centrala vid bedömningen av vindkraftverk” (ibid. 33). Landskapets bruksvärden, som hänvisar till landskapet som en resurs för exempelvis boende, näringsliv och friluftsliv, har också betydelse för hur människor tolkar landskapet.

Med hjälp av recent forskning kan förståelsen av landskapsanalysens hantering av värden fördjupas ytterligare. Även om en analytisk skillnad mellan vetenskapliga värden och upplevelsevärden kan vara till hjälp, förbises också lätt hur de kan ge positiva impulser åt varandra. I praktiken är landskapets upplevelsevärden inte bara ett resultat av subjektiva, individuella känslor. De formas ofta i tät relation till lokal, faktabaserad kunskap, sedvanor och erfarenheter som i sin tur utgör en del i lokalbefolkningens geografiska identitetskänslor. ”Situated knowledge” av den typen kan bidra med värdefull information till den vetenskapliga delen i landskapsanalysen. Turister och sommarboende har i många fall en uppfattning och erfarenhetsbas som utgår från andra värden. Sådana värden och den bredare lokala kunskapen utgör ofta en del i en folklig protest mot vindbruk, men kan likväl ge uttryck för vindkraftverk som en positiv del av den platsbundna identiteten. Det är i det sammanhanget av stor vikt att fästa uppmärksamheten på att värden och vardagliga förhållanden till landskapet inte är statiska, utan kännetecknas av en betydande flexibilitet i tid och rum. I gestaltningen av landskapsuppfattningar har exempelvis mediarapporteringen visat sig vara av betydelse.

Landskapsanalys har på liknande sätt en opiononsbildande kapacitet, speciellt när den används för dialog, ”social learning” och ökad kunskapsspridning som är anpassad till det lokala vardagliga sammanhanget. Även om en viss teoretisk förståelse för dessa aspekter har utvecklats i planeringslitteraturen, finns en synnerligen stor potential för en vidare operationalisering i den landskapsanalytiska metodiken.

 

Landskapets betydelse

Både den samhälleliga och vardagliga värderingen av landskapet har uppmärksammats i lagstiftningen. I Miljöbalken (6 kap.) hänvisas direkt till landskapet i miljökonsekvensbeskrivningar genom kravet på identifiering och beskrivning av effekter som en planerad verksamhet kan medföra på landskapet.

Landskapets värden stöds också tydligt av hänsynskraven vid lokalisering av vindkraft. I miljömål som ”Storslagen fjällmiljö” och ”Ett rikt odlingslandskap” läggs stor vikt vid landskapsbilden, liksom engagemang från både de berörda markägarna och allmänheten. Principen finns också tydligt med i Plan- och bygglagens regler kring samråd med allmänheten, myndigheter, berörda, osv. Lagstiftningen och den formella planeringen hänvisar därmed också till den ovan nämnda, mindre väldefinierade variabeln: medborgarnas uppfattning och vardagliga förhållande till landskapet.

Det är just behovet av den lokala värderingen som har aktualiserats ytterligare genom Sveriges undertecknande av den Europeiska landskapskonventionen. Landskapet definieras här som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Art. 1a). Således framstår tydligt vikten av allmänhetens och lokalsamhällets medverkan i planering, skydd och utveckling av landskapet (Europarådet 2000). Precis som konventionen anger, har landskapet en viktig identitetsskapande betydelse. Förändringar i landskapet värderas ofta av medborgarna ur sådana mer ”vardagliga” uppfattningar.

Sammanfattningsvis pekar såväl erfarenheter med acceptansfrågan, policyutveckling, akademisk forskning som gällande lagstiftning, på behovet av det som projektet går ut på: en förstärkning av landskapsanalysens förmåga att synliggöra, bemöta och hantera allmänhetens föreställningar om landskapet i relation till vindkraft.

Projektet föreslås enligt ovan att påbörjas i oktober 2009 och avslutas i juni 2012. Projektet finansieras av Energimyndigheten.