|
| SIEF Conference, Among Others, Marseille 26 - 30 April 2004 |
KA3 - Från KustArtilleri till KulturArvEn projektrapport av Owe Ronström, Britt Bjärhall och Carina Johansson
|
|
Roses and Ruins, Myth and Reality, en artikel av Gunilla Hallin och Lennart RunessonArtikeln är skriven som ett föredrag hållet vid La Gestione del Patrimonio culturale- Cultural Heritage Management, en konferens om världsarvsfrågor i Barletta, Italien, med deltagare från hela Europa.
|
|
Arkeologi, legitimitet och identitet, en artikel av Gunilla HallinI sin artikel skriver Gunilla Hallin om hur arkeologi och förhistoriska lämningar används för att ge legitimitet åt viss historieskrivning. Hon ger exempel från Frankrike och nazi-tidens Tyskland, samt diskuterar försöken att skapa en gemensam europeisk identitet med hjälp av bronsåldern.
|
|
Kulturarvets symboliska kraft - Lennart Runesson skriver om temastäderMed Visby som exempel skriver Lennart Runesson om temastäder. Han gör jämförelser med bland annat Disneystäder och hittar både likheter och skillnader.
|
|
The Symbolic Power of Cultural Heritage, Lennart Runesson writes about theme citiesIn his article Lennart Runesson writes about theme cities. These special cities are popping up throughout the world at an ever increasing speed. Alomost without exception, they are geared towards tourism and based on historic themes.
|
|
Minnesplatser och minnesmiljöer. Owe Ronström diskuterar en text av Pierre NoraOwe Ronström diskuterar Pierre Nora artikel "Between Memory and History: Les Lieux de Mémoire". Det är en diskussion som kretsar kring de två begreppen "lieux de mémoire" och " milieux de memoire". Ronström översätter dem med "minnesplatser" och "minnesmiljöer".
|
|
Från Arnhemland till Internet - och tillbaka. En artikel av Owe RonströmTre perspektiv på kulturell exotism, globalisering och makt med didjeridun som exempel.
|
|
Konstcirkeln. Vem bestämmer vad som är konst? En artikel av Peter GillgrenÄr det bara konstnärer som producerar konst? I sin artikel introducerar Peter Gillgren Konstcirkeln, ett kretslopp av olika aktörer som tillsammans både definierar och producerar konst.
|
|
Åsikter om en väktargång på Visby ringmur. En rapport av Carina JohanssonVad tycker människor i och utanför Visby om en eventuell rekonstruktion av en bit medeltida väktargång på Visby ringmur? Frågan om en väktargång och även inredning av torn aktualiseras då och då. Riksantikvarieämbetet har hittills sagt nej. Sällskapet DBW:s innerstadsråd har åter väckt liv i diskussionen. De vände sig till Högskolan på Gotland för att få en undersökning gjord. Trettio personer har intervjuats. Här är rapporten.
|
|
Toruns fysiska världsarv i det virtuella flödesrummet. En uppsats i kulturgeografi av Charlotte MarklundKartesiskt platsrum vs Virtuellt flödesrum. En uppsats om den polska staden Torun, ett världsarv på UNESCO:s lista. Vad skapar Internet för offentligt virtuellt rum åt en fysisk stad? Läs Charlotte marklunds uppsats.
|
|
Vilken plats är den här tiden? Aspekter på två besöksplatsproduktioner på södra Gotland. D-uppsats i etnologi av Tony OscarssonTony Oscarsson undersöker några aspekter av två besöksplatsproduktioner i Vamlingbo socken på södra Gotland, den gamla prästgården och Bottarvegården. Uppsatsen syftar till att undersöka vad som sker med ”gårdsmiljöer” som förvandlas till besöksplatser eller mötesplatser. Mer generellt syftar uppsatsen även till att säga något om de strategier eller verktyg man använder sig av för att ”skapa” och marknadsföra regioner.
|
|
Trädfällningar i Nordergravar, en B-uppsats i etnologi av Emelie WalterEmilie Walters utgångspunkt är att tankarna/idéerna bakom fällningarna av ett antal träd strax utanför ringmuren i Visby och de reaktioner som följde tydliggör underliggande värden. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka dessa värden är, samt att se på dessa värderingar i relation till bland annat världsarvskonstruktioner.
|
|
"En enkel till Gotland" - en uppsats i kulturgeografi av Linn GunnarssonI uppsatsen diskuterar Linn Gunnarsson koloniala strukturer i den mediedebatt som följde beslutet om utlokaliseringen av flera statliga verk till Gotland.
|
|
Staden inom murarna, en c-uppsats i historia av Ronnie LundinRonnie Lundin har skrivit en uppsats inom Europaprogrammet, Högskolan på Gotland. Han ställer frågor kring den starka fokuseringen på medeltid i Visby innerstad.
|
|
Spelplan Hästgatan. Om makt - i det offentliga rummet. En C-uppsats i kulturgeografi av Ulla MuratI sin uppsats, skriven på programmet Urban studies, Högskolan på Gotland, behandlar Ulla Murat hur ett centralt offentligt rum i Visby har förändrats under de senaste fem åren. Hon tittar på möjligheterna för ett privat finansbolag att etablera sig och expandera mitt i centrala delar av Visby innerstad.
|
|
Minns du den stad. En uppsats i historia av Robert AhlmanHur såg saneringstänkandet ut i Visbyområdet under åren 1947-74? I uppsatsen behandlas totalsanering, samhällsplanering och den debatt som följde vid vissa rivningar.
|
|
Några röster från Fårösund, en uppsats i etnologi av Britt Valleryd BjärhallFårösund har haft sitt kustartilleri sedan 1938. När det lades ner 2001 försvann också ortens största arbetsgivare. Hur förhåller sig människor på platsen till denna förändring? Används minnet av det förflutna i berättelserna om Fårösund?
|
|
"Baraberget. Ett kulturarv synliggörs." En uppsats i etnologi av Marita Engberg Ekman I sin B-uppsats i etnologi vid Högskolan på Gotland behandlar Marita Engberg Ekman kulturarv som konstruktion, något som skapas i ett visst syfte. Med ett litet berg i den gotländska socknen Bara som exempel visar hon hur människor lyfter fram en plats genom sägner och berättelser och genom att samlas där. Baraberget blir ett kulturarv som synliggörs.
|
|
Terra Nova - i skuggan av världsarvet, en uppsats i etnologi av Catharina GardelinI sin B-uppsats i etnologi skriver Catharina Gardelin om kulturarv och byggnadsminnesförklaringar. Hon diskuterar kulturhistoriska värden och ställer frågan: Är det möjligt att byggnadsminnesförklara moderna miljöer? Med stadsdelen Terra Nova, byggd i början av 1980-talet som exempel, prövar hon Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsens värderingsmodell. Terra Nova, som är speciell för sin tid, ligger i utkanten av Visby - i skuggan av den världsarvslistade innerstaden.
|
|